H\u00f6stlovets andra vandringstur. Idag gick fotstegen mot sydv\u00e4st. Inte helt ensam utan min n\u00e5got korpulente fyrbente kamrat \u00e4r med som s\u00e4llskap. Vad \u00e4r det man brukar s\u00e4ga\u2026 -\u201ds\u00e5dan herre s\u00e5dan hund\u201d\u2026 Egenpromenaderna med hund brukar dock inneb\u00e4ra att str\u00e4ckan blir lite l\u00e4ngre. Viljan att se vad som d\u00f6ljs bakom n\u00e4sta kurva och n\u00e4sta kr\u00f6n \u00e4r stark och sv\u00e5r att st\u00e5 emot. F\u00f6r att fritt citera Tolkien. \u201dIt’s a dangerous business going out of your door. You step into the Road, and if you don’t keep your feet, there is no knowing where you might be swept off to.<\/em>\u201d <\/p>\n\n\n\n

Idag har jag dock tagit ut en f\u00f6rbest\u00e4md rutt. N\u00e4r jag g\u00e5r \u00e5t H\u00e4llestadh\u00e5llet brukar jag alltid g\u00e5 via \u201dbruket\u201d men idag tog jag stora v\u00e4gen ner \u00f6ver bron. F\u00f6rsta korta stoppet vid Brostugan som l\u00e5g ungef\u00e4r d\u00e4r den gamla bron gick \u00f6ver Igelfors\u00e5n. Finns inga sp\u00e5r kvar idag f\u00f6rutom den skylt som Regna hembygdsf\u00f6rening satt upp (1). Kul \u00e4nd\u00e5 att veta att det l\u00e5g ett bost\u00e4lle ett vid det gamla brof\u00e4stet \u00e4nda in p\u00e5 60-talet. Det jag tidigt uppt\u00e4ckte n\u00e4r jag flyttade hit 1990 var att det gick en gammal v\u00e4g in d\u00e4r stugan l\u00e5g som ledde \u00f6ver skogen fram till Solhem mitt emot El-stationen. Tror den \u00e4r mestadels igenv\u00e4xt nu men jag har en k\u00e4rlek till dom d\u00e4r gamla v\u00e4garna som anv\u00e4ndes av m\u00e4nniskor l\u00e5ngt innan vi satte hjul under oss f\u00f6r att ta oss fram. Kanske var det h\u00e4r v\u00e4gen gick innan asfaltens tid\u2026<\/p>\n\n\n\n

Jag tar det l\u00e5ngstr\u00e4ckta motlutet upp till Solhem (mitt emot st\u00e4llverket p\u00e5 H\u00e4llestadv\u00e4gen) och strax efter sista huset finns det en \u00f6ppning i skogen p\u00e5 v\u00e4nster sida som jag sneglat p\u00e5 i m\u00e5nga \u00e5r. Idag best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att se vart den skulle ta mig. Nyfiken p\u00e5 om det var en gammal v\u00e4g eller n\u00e5got som skapats av skogsmaskiner gav jag mig in i \u00f6ppningen i skogen. Ganska snabbt ins\u00e5g jag att det var en v\u00e4g som funnits l\u00e4nge. Om man tittar p\u00e5 hur v\u00e4gen r\u00f6jts st\u00e5r det snabbt klart om den \u00e4r gammal eller ny och den h\u00e4r var helt klart av historisk modell. Igenv\u00e4xt men \u00e4nd\u00e5 tydlig. Den tar mig ner till en gammal \u00e5ker som nu best\u00e5r av en granplantering (2). Jag \u00e4r ingen god gissare n\u00e4r det kommer tid tr\u00e4ds \u00e5lder men jag skulle gissa att gran\u00e5kern \u00e4r 50-60 \u00e5r gammal. Marken \u00e4r alldeles j\u00e4mn och runt det l\u00e5ngsmala omr\u00e5det som gr\u00e4nsar till Horsb\u00e4cken finns massor av r\u00f6jningsr\u00f6sen och tydliga gamla dikningar. En gammal v\u00e4g leder vidare ut mot torpet Horsb\u00e4cken som ligger vid \u201dstora\u201d v\u00e4gen och jag gissar att omr\u00e5det var \u00e5kermark som tillh\u00f6rde torpet. V\u00e4gen leder vidare \u00e5t andra h\u00e5llet och jag tror det fanns en genv\u00e4g som f\u00f6ljde b\u00e4cken \u00f6ver skogen fram till G\u00e5llbo. Vi har dock en bit att g\u00e5 idag, min kamrat och jag, s\u00e5 vi kontrollerar det en annan g\u00e5ng. Efter hemkomst tar jag en titt p\u00e5 1949 \u00e5rs ekonomiska karta och ser att b\u00e5de \u00e5kermark och v\u00e4g finns tydligt markerad (3). Liksom stigen \u00f6ver till G\u00e5llbo.<\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6ljer kanten p\u00e5 den gamla \u00e5kern fram till torpet Horsb\u00e4cken (4). Huset var bel\u00e4get p\u00e5 en liten h\u00f6jd men revs redan 1918. Jag har ingen information om n\u00e4r torpet byggdes och hur l\u00e4nge det varit bebott men det finns gott om sp\u00e5r kvar av m\u00e4nsklig historia trots att hundra \u00e5r nu har passerat. H\u00e4rifr\u00e5n forts\u00e4tter jag ett kort stycke fram till avtagsv\u00e4gen mot H\u00f6gsfall. P\u00e5 den tid d\u00e5 en v\u00e4gstr\u00e4ckning inte beh\u00f6vde vara spikrak ringlade sig landsv\u00e4gen upp h\u00e4r f\u00f6rbi Pettersberg. Ett kort stycke in p\u00e5 v\u00e4gen finns en mycket gammal, mycket gedigen och mycket vacker stenbro \u00f6ver Horsb\u00e4cken (5). B\u00e4cken avvattnar b\u00e5de Holmsj\u00f6n och n\u00e5gra av de stora myrmarker som finns h\u00e4r och den kan ibland vara b\u00e5de strid och djup. Den fyller till slut p\u00e5 Igelfors\u00e5n strax s\u00f6der om samh\u00e4llet. Bron \u00e4r tyv\u00e4rr skymd av sly p\u00e5 hyggesmark p\u00e5 b\u00e4gge sidor s\u00e5 det beh\u00f6vs r\u00f6jas upp h\u00e4r s\u00e5 detta historiska konstverk blir synligt f\u00f6r passerande \u00f6gon.<\/p>\n\n\n\n

Den urgamla v\u00e4gstr\u00e4ckningen f\u00f6r H\u00e4llestadv\u00e4gen skiljer sig en del fr\u00e5n dagens str\u00e4ckning och vid Nyhagen viker jag av fr\u00e5n asfalten in mot Holmsj\u00f6hult (stor skylt). N\u00e5gra hundra meter in kommer jag till en milsten vid en trekorsning som verifierar att det h\u00e4r \u00e4r den ursprungliga v\u00e4gen. Sj\u00e4lva stenen \u00e4r vittrad, sliten och ol\u00e4sbar men fundamentet \u00e4r fortfarande magnifikt (6). Snart sv\u00e4nger v\u00e4gen ut igen mot nuvarande str\u00e4ckning men jag f\u00f6ljer den parallella v\u00e4g som slingrar sig fram genom skogen. Min f\u00f6rsta tanke \u00e4r att det \u00e4r en ny v\u00e4g gjord f\u00f6r skogsbruket men ju l\u00e4ngre jag g\u00e5r ju mer b\u00f6rjar jag tvivla. Jag luras av att man gr\u00e4vt f\u00f6r bredband i den h\u00e4r str\u00e4ckningen och att v\u00e4gen grusats upp. Kanske \u00e4r det h\u00e4r den gamla v\u00e4gstr\u00e4ckningen. En kontroll p\u00e5 1949 \u00e5rs karta efter hemkomst visar att tvivlet var korrekt. V\u00e4gen finns redan d\u00e5 och \u00e4r f\u00f6rmodligen den ursprungliga landsv\u00e4gen. Jag hade f\u00f6rv\u00e4ntat mig hyggesmark men det \u00e4r faktiskt skog hela v\u00e4gen tills vi n\u00e5r \u201dstora\u201d v\u00e4gen igen strax innan avtagsv\u00e4garna Tomtebottenv\u00e4gen och Vargn\u00e4sv\u00e4gen. Precis mitt emot Vargn\u00e4sv\u00e4gen ungef\u00e4r 50 meter in i skogen finns n\u00e5gra gamla gr\u00e4nsstenar (7) och h\u00e4r tar vi en liten fikapaus. Gr\u00e4nsstenarna s\u00e4ger att vi nu l\u00e4mnar Regna socken, H\u00f6gsfalls \u00e4gor och kommer in I H\u00e4llestad socken, Glutebo \u00e4gor – Ska naturligtvis vara Gultebo… (K\u00e4lla: Riksantikvarie\u00e4mbetet). Stenarna \u00e4r ol\u00e4sliga men medans jag sitter d\u00e4r s\u00e5 funderar jag p\u00e5 varf\u00f6r gr\u00e4nsstenarna ligger s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n v\u00e4gen. N\u00e4r jag b\u00f6rjar se mig omkring s\u00e5 ser jag snabbt en annan v\u00e4gstr\u00e4ckning alldeles bredvid den yttersta stenen. Den vanliga fr\u00e5gan inst\u00e4ller sig om det h\u00e4r \u00e4r en gammal f\u00e4rdv\u00e4g eller n\u00e5got som gjorts under det moderna skogsbrukets flagga. Det blir snabbt klart att det h\u00e4r \u00e4r den gamla v\u00e4gen. Att senare traktorer och maskiner nyttjat v\u00e4gen och d\u00e5 satt sina sp\u00e5r spelar ingen roll. Den gamla f\u00e4rdv\u00e4gen ringlar sig fram genom skogen och m\u00f6ter snart p\u00e5 en mer modernt nyttjad skogsv\u00e4g. Tyv\u00e4rr har n\u00e5gon anv\u00e4nt en s\u00e4nka i skogen som soptipp (8) och ni f\u00e5r urs\u00e4kta spr\u00e5ket men \u2013 J\u00c4VLA FOLK\u2026\u00a0 Det \u00e4r inte som n\u00e5gon har sl\u00e4ngt ett glasspapper utan det \u00e4r s\u00e4ckvis med sopor som dumpats h\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4gen n\u00e4rmar sig \u00e5ter nuvarande v\u00e4gstr\u00e4ckning och \u00e4ven h\u00e4r\nska det finnas ett gammalt v\u00e4gm\u00e4rke (9) som dock \u00e4r raserat. M\u00f6jligtvis f\u00f6r att\nflyttas till det m\u00e4rke som sitter d\u00e4r v\u00e5r skogsv\u00e4g m\u00f6ter nuvarande v\u00e4g. Man kan\ndock undra vad som p\u00e5g\u00e5r h\u00e4r. Nedskr\u00e4pningen i omr\u00e5det \u00e4r omfattande och n\u00e5gon\nhar tr\u00e4tt ett par strumpbyxor \u00f6ver stenen. Det \u00e4r s\u00e5 skr\u00e4pigt s\u00e5 det bli en\nanm\u00e4lan till kommunen p\u00e5 m\u00e5ndag. En riktig soptipp\u2026<\/p>\n\n\n\n

Jag knallar vidare efter v\u00e4gen ner till Kungshagen d\u00e4r det finns ett minnesm\u00e4rke (9) efter Gustav III:s eriksgata 1773 och den lunch kungen ska ha inmundigat h\u00e4r. D\u00e4rav f\u00f6rmodligen namnet p\u00e5 platsen. H\u00e4r viker vi in p\u00e5 grusv\u00e4gen f\u00f6rbi g\u00e5rden Br\u00e5tfall och de vackra \u00f6ppna markerna i den lilla dalg\u00e5ngen. H\u00e4r tog jag f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan tog mina b\u00e4sta kronhjortsfotografier en mycket tidig julimorgon. N\u00e5gra sl\u00f6a kalvar reser sig nyfiket och glor p\u00e5 oss n\u00e4r vi passerar den vackert bel\u00e4gna g\u00e5rden (10). Blir alltid lika glad av att se att det \u00e4nnu finns boskap i v\u00e5ra landskap.<\/p>\n\n\n\n

Efter det vackra \u00f6ppna landskap tar storskogen vid. F\u00f6rutom\nen lite avstickare in till en kolaranl\u00e4ggning, vilken som vanlig ligger ute p\u00e5\nett hygge men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r identifierbar, s\u00e5 n\u00e4rmar vi oss v\u00e4ndpunkten f\u00f6r dagens\nvandring. Stora m\u00e4ngder av h\u00f6stkantareller i mossan och \u00e4ven en del gula men dom\nf\u00e5r st\u00e5 kvar idag (11). Tillbaka p\u00e5 v\u00e4gen s\u00e5 n\u00e5r vi snart en v\u00e4ndplan och den\nv\u00e4g som d\u00e4refter tar vid \u00e4r av den typ som jag \u00e4lskar. En v\u00e4g f\u00f6r m\u00e4nniskor och\nm\u00f6jligtvis f\u00f6r h\u00e4star men inte f\u00f6r maskiner. Djup skog p\u00e5 b\u00e4gge sidor. Markt\u00e4cket\nlyser klargr\u00f6nt. I N\u00f6tskrikors och korpars novemberland n\u00e4rmar vi oss platsen\nmed n\u00e4romr\u00e5dets vackraste namn. Vi \u00e4r framme i Annastinefors.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r fanns p\u00e5 1700-talet b\u00e5de ett j\u00e4rnbruk och en s\u00e5g tillh\u00f6rande Sonstorps bruk. Vid Annastinefors finns den stora sj\u00f6n Blekl\u00e5ngens avrinning. Det \u00e4r en reglerad avrinning med en damm som \u00e4r moderniserad sedan j\u00e4rnbrukets tid (12) Fl\u00f6det m\u00f6ter en annan avrinning fr\u00e5n st\u00f6rre myromr\u00e5den och precis d\u00e4r b\u00e4ckarna m\u00f6ts ligger huvudbyggnaden fr\u00e5n det gamla bruket (13). De samlade fl\u00f6dena blir M\u00f6rtsj\u00f6b\u00e4cken som sedan rinner vidare mot M\u00f6rtsj\u00f6n och sedan ut i B\u00f6rg\u00f6ls\u00e5n f\u00f6r att s\u00e5 sm\u00e5ningom rinna ut i Glan. Fr\u00e5n Annastinefors g\u00e5r v\u00e4gar b\u00e5de mot Sonstorp\/H\u00e4llestad, mot H\u00e4lla och mot Flasbj\u00f6rke samt naturligtvis den v\u00e4g jag kom fr\u00e5n Br\u00e5tfall och Igelfors\/Regna. Man beh\u00f6ver inte fundera p\u00e5 varf\u00f6r j\u00e4rnbruket anlades precis h\u00e4r d\u00e4r f\u00e4rdv\u00e4gar m\u00f6ts och d\u00e4r b\u00e5de vattenkraft och skogsr\u00e5vara finns. Jag har g\u00e5tt f\u00f6rbi h\u00e4r flera g\u00e5nger f\u00f6rut p\u00e5 v\u00e4g mot Finsp\u00e5ng eller Sonstorp men d\u00e5 har jag varit p\u00e5 v\u00e4g n\u00e5gonstans och inte tagit mig tid f\u00f6r att utforska omr\u00e5det.  Det finns bara ett hus kvar h\u00e4r och det tycks tyv\u00e4rr vara p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rfalla. F\u00f6nstren \u00e4r igenspikade och det verkar som det \u00e4r n\u00e5gra \u00e5r sedan som det mysiga torpet fick den omv\u00e5rdnad det f\u00f6rtj\u00e4nar (14). Om \u00e4garen l\u00e4ser det h\u00e4r s\u00e5 \u00e4r jag villig att g\u00f6ra en \u00f6verenskommelse om l\u00e5ngtidshyra. I skogen bakom torpet finns sp\u00e5r av ett litet samh\u00e4lle (15). Jag kan inte l\u00e4sa tecknen men det finns massor av konstiga konstruktioner som inte gjorts av naturen. En stolt dovhjort studsar undan n\u00e4r vi kommer och jag t\u00e4nker att han borde ha annat f\u00f6r sig s\u00e5 h\u00e4r i b\u00f6rjan p\u00e5 november men kanske tog han igen sig inf\u00f6r kv\u00e4llens \u00f6vningar vid de \u00f6ppna markerna vid H\u00e4llan\u00e4set p\u00e5 andra sidan b\u00e4cken. <\/p>\n\n\n\n

Efter att ha utforskat omr\u00e5det och dragit mig till minnes alla bl\u00e5 jungfrusl\u00e4ndor som sv\u00e4rmade i b\u00e4cken n\u00e4r jag senast passerade f\u00f6rra v\u00e5ren v\u00e4nder vi \u00e5ter. Vi tar en liten men \u00e4nd\u00e5 tydlig skogsstig i riktning H\u00f6gsj\u00f6n f\u00f6r att tr\u00e4ffa p\u00e5 ytterligare n\u00e5gra gr\u00e4nsm\u00e4rken (16). Mitt i skogen sitter gr\u00e4nsstenarna som ska utg\u00f6ra gamla gr\u00e4nsm\u00e4rken mellan fem \u00e4gor och tre socknar. Jag letar f\u00f6rtvivlat efter n\u00e5gon v\u00e4g eller stig \u00e4ven h\u00e4r men jag hittar inget som tyder p\u00e5 att det funnits en gammal f\u00e4rdv\u00e4g h\u00e4r. Inte f\u00f6rr\u00e4n jag g\u00e5tt genom skogen och kommer ut p\u00e5 ett hygge hittar jag sp\u00e5r efter en gammal v\u00e4g (17) som slingar sig tillbaka mot v\u00e4ndplanen p\u00e5 Tomtebottenv\u00e4gen. F\u00f6rmodligen har det funnits en gen f\u00e4rdv\u00e4g fr\u00e5n Annastinefors upp mot Igelfors. Med tanke p\u00e5 att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot ett omr\u00e5de med m\u00e5nga kolningsanl\u00e4ggningar \u00e4r det inte s\u00e5 konstigt. Behovet av kol i det gamla j\u00e4rnbruket m\u00e5ste ha varit stort. Tomtebottenv\u00e4gen finns dock inte p\u00e5 kartan fr\u00e5n 1949 och det finns heller inga stigar utm\u00e4rkta s\u00e5 mitt antagande kan mycket v\u00e4l vara felaktigt.<\/p>\n\n\n\n

Vi har lagt en och en halv mil bakom oss s\u00e5 vi struntar i\natt f\u00f6rs\u00f6ka leta p\u00e5 alla kolaranl\u00e4ggningar som finns utmarkerade p\u00e5\nriksantikvarie\u00e4mbetets karttj\u00e4nst. Vi f\u00e5r n\u00f6ja oss med den vackra vyn \u00f6ver\nH\u00f6gsj\u00f6n (18). N\u00e5gra n\u00e4rliggande anl\u00e4ggningar f\u00f6rs\u00f6ker vi \u00e4nd\u00e5 identifiera. Den\nf\u00f6rsta hittar jag inte och den andra \u00e4r s\u00f6nderk\u00f6rd av skogsmaskiner (19). Jag\ntrodde att \u00e4ven kolbottnar hade skydd. Lite l\u00e4ngre upp l\u00e4ngs Tomtebottenv\u00e4gen\nfinns konstiga r\u00f6sen i skogen (20). Enligt riksantikvarie\u00e4mbetet r\u00f6r det sig om\nplantlavor som \u00e4r en slags gammaldags odlingsl\u00e5dor. Jag t\u00e4nker dock att det\nm\u00e5ste finnas ett bost\u00e4lle om det ska finnas plantlavor. I v\u00e5rt letande hittar\nvi ett j\u00e4ttelikt flyttblock (21) men inte n\u00e5got bost\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Vi n\u00e5r v\u00e4gen igen och traskar p\u00e5 hem\u00e5t. Vid El-stationen viker vi av mot bruksomr\u00e5det i Igelfors. \u00c4ven h\u00e4r finns saker v\u00e4rde att minnas. N\u00e4r jag flyttade till Igelfors fanns b\u00e5de ett st\u00f6rre hus f\u00f6r arbetarbost\u00e4der och en disponentvilla. Villan var utbl\u00e5st redan d\u00e5 och b\u00e4gge husen eldades upp under 90-talet. En gl\u00e4djande syn m\u00f6ter mig som avslutning d\u00e4r en nyplantering sker p\u00e5 den vackra men gamla all\u00e9n ner till bruksomr\u00e5det. M\u00e5nga av de gamla tr\u00e4den har d\u00f6tt men nu kommer en f\u00f6ryngring som om n\u00e5gra \u00e5r kommer att \u00e5terskapa k\u00e4nslan av en riktigt gammaldags lindall\u00e9. Drygt 2,1 mil blev det totalt idag<\/p>\n\n\n\n