Lämnade Venedig 9:25 med Freccian mot Rom. Det kändes inte så vemodigt som det brukar att lämna Venedig faktiskt. Den här gången gick jag inte vilse en enda gång och var bara tvungen att kolla google maps en enda gång. Det tyder på att man börjar kunna den här staden nu. Naturligtvis finns det platser i periferin kvar att upptäcka men vid nästa besök måste det nog bli båtturer ut till de omkringliggande öarna om det ska vara värt ett nytt besök. Innan avfärd blev det frukost på stationen och köp av de tilläggsbiljetter som krävs till freccian.
Vår första resa idag sträckte sig två timmar ner till Firenze där det blev tågbyte för den andra och mycket trevligare delen av resan mot dagens slutmål. Tågresan mellan Venedig och Florens är väldigt tråkig och i synnerhet mellan Bologna och Firenze där den går den i ett enda långt tunnelsystem. Tågbyte i Florens och på nästa tåg är det Fullt med unga amerikanska tjejer. Det finns någon romantiskt ungdomsfilm (som jag inte vet vad den heter) om en ung amerikansk flicka som reser till Siena och träffar sin drömprins. Kanske är det det som lockar och nu vet ni också vart vi styrt vår kosa idag. Det är den vackra staden Siena som är dagens slutmål.
Den andra delen av dagens resa från Firenze är dock värd en liten beskrivning och några bilder. Här får man se det Toscanska landskapet och speciellt efter Empoli när tåget vänder söderut är underbart vacker. Precis de bilder man ser framför sig när man tänker sig Toscana. Mjuka kullar med större eller mindre vingårdar. Här odlas antingen Vin eller solrosor. Våldsamt varmt även i Siena när vi kliver av. Här vidtar det längsta rulltrappssystem som jag någonsin varit med om. Från stationen nere i dalen går rulltrappa på rulltrappa i flera hundra meter. Dom tycks aldrig ta slut. Vi är naturligtvis tacksamma för bekvämligheten och så småningon kliver vi ut precis utanför en av stadsportarna uppe i staden alldeles bredvid vårt boende här och efter en stunds letande efter ingången så checkar vi in på ett mycket trevligt bed & breakfast.
Jag känner under den Sienavandring vi genomför under eftermiddag och kväll att vi behandlar staden lite orättvist. Staden är underbart vacker och antagligen den häftigaste platsen hittills även om det naturligtvis är svårt att jämföra (Venedig är lite annorlunda förstås…) men efter att ha vandrat i dom trånga gränderna i Bergamos Citta Alta och sedan i dom trånga gränderna i Venedig så blir det lite för mycket av trånga gränder och vackra hus. Man blir lite mätt och kanske borde vi planerat in en naturupplevelse eller något som bröt av lite innan vi åkte hit. Men ska jag vara riktigt ärlig och objektiv nu så är Siena det bästa hittills. Men jag förstår dock dem i resesällskapet som inte besökt Venedig förut att det blir svårslaget. Här är Piazza del Campo och domen är helt otroliga. Vi är en tyvärr en knapp vecka för tidiga för de berömda hästkapplöpningarna runt torget. Förberedelserna är dock i full gång och vår värd förklarar att folk här är som tokiga och att alla boenden varit fullbokade sedan nyår. Den enda nackdelen med den här staden är att man måste hålla koll över axeln efter både vespor och bilar som ganska hänsynslöst kommer farandes på dom trånga gatorna.
Vad gäller mat idag så blev det en jävligt god turkisk kebap till lunch och till kvälls skippade vi alla restauranger. Istället handlade vi på oss lite bröd, några ostar, lite vindruvor, lite salami och mortadella och några flaskor toscanskt vin och sedan avslutade vi vår dag i Siena med lite en egenkomponerad plockmatsmeny på vår lilla uteplats ackompanjerade av tusentals tungt spelande cikador. Den tryckande värmen hade gett vika och kvällen la sig över oss i all sin milda och underbara toscanska ljumhet.
