Natten passerade med samma grad av bekvämlighet som en golgatavandring. Om jag någon gång lyckades hitta en sittställning som funkade i mer än fem minuter så gjorde lokförarens vansinnesinbromsningar snart slut på den samtidigt som väskor, flaskor och annat ej fastbundet flög omkring i vagnen. Hittade en trevagnarspromenad jag kunde roa mig och min rygg med under natten med jämna mellanrum för att kunna behålla någon slags rörlighet inför kommande dag.
Natten var grym men den förändrades till en lindrigare gryning till slut och vi kom till Basel i rätt tid. Därifrån fortsatte vi direkt till Zürich för ytterligare ett snabbt byte till en av resans vackraste etapper vidare mot Italien och Bergamo som är vårt första stopp på resan, om än ett kort sådant. Tåget slingrar sig ganska sakta genom alpdalarna via Arth Goldau, Bellinzona, och Lugano ner till Monza och vårt sista byte. Tröttheten är naturligtvis påtaglig men med två små kaffemuggar á 40:-/st och den bedårande utsikten genom tågfönstret hålls ögonen öppna. Oerhört vackert. Vi kommer att återvända till Schweiz senare men nu tar vi bara in skönheten i landskaper och fortsätter vidare skenbart oberörda.
När vi kliver av det fräscha Eurocitytåget i Monza slår värmen mot oss som en vägg. Trodde jag var van med temperaturer över 30 grader nu men det här är en veritabel bastu. Såg ingen temperaturuppgift men kroppen öppnar varenda por och små bäckar rinner plötsligt ner längs ryggen. Regionaltåget till Bergamo är ett ruckel med järnhjul och har bara manuell luftkonditionering och trots att alla fönster i vagnen är öppna så hjälper inte det. Som tur är var sista etappen inte så lång.
Väl framme i Bergamo är det äntligen slut på stillasittandet. Härifrån sker fortsatt resande bara med korta dagsetapper mellan de orter vi ska besöka. Många och långa promenader/vandringar kommer att göra gott för ryggen. Den första skedde redan idag efter incheckning och uppfräschning. (Hinner också under incheckningen konstatera att sängen på rummet är stenhård vilket jag i normala fall hade avskytt men nu tackar jag högre makter.)
Bergamo är en positiv överraskning. Vi hinner på en eftermiddag inte se allt så vi koncentrerar oss på Citta Alta (Gamla staden) en kilometer från vårt boende. Man når gamla staden via en lång uppförstrappa eller via någon av funicularerna. (Tveksam böjning där…). Vi tar naturligtvis trappan.
Citta Alta kan faktiskt mäta sig med Europas mest kända turistorter i samma genre. Mysiga trånga klättrande gränder och vackra hus. Trevliga caféer, barer och restaurangen på de små torgen och högst upp en fantastisk katedral. Så oerhört vackert interiört dekorerad. Vi gick hela vägen upp och vandrade runt en stund. Utsikten över staden och landskapet är en bonus. Det blev en mycket god Pizza och ett glas vitt. Extremt skönt att röra på sig efter en 28-timmarsresa och riktigt nöjd med Bergamo. Rekommenderar verkligen ett besök här.
Ryggen tyckte dock efter en stund att det fick vara nog med motion (ursäkta självömkan) så det var dags att dra sig hemåt. Det är också ett ganska trött ressällskap som vandrar tillbaka ner mot boendet. Tåget vidare går inte förrän klockan elva imorgon så det finns chans till en hel del återhämtning inför fortsättningen.
